Jobbhälsoindex är landets största årligt återkommande medarbetar-/arbetsmiljöundersökning och som är representativ för hela arbetsmarknaden. Undersökningen består av ett 70-tal olika frågor om arbetsförhållanden, hälsa, sjukfrånvaro, motivation, etc samt därutöver ett antal andra variabler. Genom att Jobbhälsoindex omfattar ett så stort antal personer kan ett flertal olika nedbrytningar göras på exempelvis ålder, kön, sektorer, näringsgrenar, vissa yrken, regioner, inkomst, utbildning, sjukdagar etc. Syftet med Jobbhälsoindex är att visa på trender nivåer och jämförelser av de anställdas syn på arbetet i en mängd olika avseenden inom hela den svenska arbetsmarknaden.
Jobbhälsoindex, som sedan 2007 genomförs årligen bygger på ett representativt urval av svenskar i åldern 20 – 65 år som arbetar minst halvtid.
Till Rapporterna
Publicerade rapporter och nyhetsbrev 2019
Publicerade rapporter och nyhetsbrev 2018
Till Rapporterna
Till Rapporterna
Publicerade rapporter och nyhetsbrev 2019
- Trakasserier i anslutning till jobbet, delrapport 2019:1
- ...
Publicerade rapporter och nyhetsbrev 2018
- Är det meningslöst på jobbet?
- Psykisk ohälsa
- Skillnader mellan chefer och medarbetare
- Färre helårsfriska och jämförelser mellan de friska och de med sjukdagar
- Jobbhälsoindex Avonova (Avonova Företagshälsa)
- Jobbhälsoindex Skola (Friskolornas Riksförbund)
Till Rapporterna
Jobbhälsoindex 2019
Jobbhälsoindex, som sedan 2007 genomförs årligen bygger på ett representativt urval av svenskar i åldern 20 – 65 år som arbetar minst halvtid.
Jobbhälsoindex består av ett 70-tal olika frågor om arbetsförhållanden, hälsa, sjukfrånvaro, motivation, etc samt därutöver ett antal andra variabler. För 2019 har totalt 10 200 respondenter besvarat frågorna i Jobbhälsoindex. Studien bygger på ett representativt urval utifrån åldersgruppen 20-65 år och man har behövt arbetat minst halvtid för att ingå i målgruppen. Enkäten har besvarats via e-post med kompletterande telefonintervjuer. Intervjuperioden var 16 april till 18 maj med en svarsfrekvens närmare 50%.
Jobbhälsoindex, som sedan 2007 genomförs årligen bygger på ett representativt urval av svenskar i åldern 20 – 65 år som arbetar minst halvtid.
Jobbhälsoindex består av ett 70-tal olika frågor om arbetsförhållanden, hälsa, sjukfrånvaro, motivation, etc samt därutöver ett antal andra variabler. För 2019 har totalt 10 200 respondenter besvarat frågorna i Jobbhälsoindex. Studien bygger på ett representativt urval utifrån åldersgruppen 20-65 år och man har behövt arbetat minst halvtid för att ingå i målgruppen. Enkäten har besvarats via e-post med kompletterande telefonintervjuer. Intervjuperioden var 16 april till 18 maj med en svarsfrekvens närmare 50%.
Mer om Jobbhälsoindex
Jobbhälsindex tas fram av Jobbhälsoindex i Sverige AB och Svenskt Kvalitetsindex, SKI. Under tidigare år har flera rapporter presenterats i samarbete med branschorganisationen Sveriges Företagshälsor under namnet Jobbhälsobarometern. Från och med 2018 presenteras allt material från denna databas under namnet Jobbhälsoindex. Jobbhälsoindex i Sverige AB ägs av grundaren till Jobbhälsobarometern/Jobbhälsoindex och SKI ägs av Institutet för Kvalitetsutveckling (SIQ).
Om Svenskt Kvalitetsindex
Svenskt Kvalitetsindex, SKI är ett av landets ledande undersökningsföretag. Sedan 1989 har SKI tillsammans med Handelshögskolan i Stockholm studerat sambandet mellan nöjda kunder, nöjda medarbetare och företags lönsamhet. SKI är det enda undersökningsföretag som visar hur samtliga aktörer i en bransch uppfattas av sina kunder.
Branschapporterna från SKI emotses med stora förväntningar av marknaden. Inget annat undersökningsföretag kan erbjuda något motsvarande med samma genomslagskraft.
Utöver undersökningar bedriver SKI även forskning i samarbete med Handelshögskolan i Stockholm, Chalmers, Karolinska Institutet samt Institutet för Kvalitetsutveckling (SIQ) vilket också är ägare till SKI.
Något om redovisningsprinciper
Några frågor besvaras med ja eller nej, några med flera olika svarsalternativ medan flertalet av frågorna är formulerade som påståenden där respondenten ombeds ange exempelvis hur nöjd man är eller hur mycket man instämmer i påståendet på en tiogradig skala. När vi i olika diagram redovisar de sistnämnda frågorna (tio-skals frågorna) använder vi ibland medelvärde men oftast redovisar vi andelen som ger ett tydligare uttryck för att man instämmer alternativt inte instämmer eller är nöjd alternativt inte nöjd. Värdena 8-10 på en tiogradig skala där 10 = ”Instämmer helt” och 1=”instämmer inte alls” kategoriserar vi som ”Instämmer” medan värden 1-4 kategoriseras som ”Instämmer inte”. Motsvarande sker vad gäller frågor med formuleringen på skalan efter nöjd/icke nöjd, bra/icke bra etc. Värdena 5-7 kategoriserar vi som ”varken eller”.
Jobbhälsindex tas fram av Jobbhälsoindex i Sverige AB och Svenskt Kvalitetsindex, SKI. Under tidigare år har flera rapporter presenterats i samarbete med branschorganisationen Sveriges Företagshälsor under namnet Jobbhälsobarometern. Från och med 2018 presenteras allt material från denna databas under namnet Jobbhälsoindex. Jobbhälsoindex i Sverige AB ägs av grundaren till Jobbhälsobarometern/Jobbhälsoindex och SKI ägs av Institutet för Kvalitetsutveckling (SIQ).
Om Svenskt Kvalitetsindex
Svenskt Kvalitetsindex, SKI är ett av landets ledande undersökningsföretag. Sedan 1989 har SKI tillsammans med Handelshögskolan i Stockholm studerat sambandet mellan nöjda kunder, nöjda medarbetare och företags lönsamhet. SKI är det enda undersökningsföretag som visar hur samtliga aktörer i en bransch uppfattas av sina kunder.
Branschapporterna från SKI emotses med stora förväntningar av marknaden. Inget annat undersökningsföretag kan erbjuda något motsvarande med samma genomslagskraft.
Utöver undersökningar bedriver SKI även forskning i samarbete med Handelshögskolan i Stockholm, Chalmers, Karolinska Institutet samt Institutet för Kvalitetsutveckling (SIQ) vilket också är ägare till SKI.
Något om redovisningsprinciper
Några frågor besvaras med ja eller nej, några med flera olika svarsalternativ medan flertalet av frågorna är formulerade som påståenden där respondenten ombeds ange exempelvis hur nöjd man är eller hur mycket man instämmer i påståendet på en tiogradig skala. När vi i olika diagram redovisar de sistnämnda frågorna (tio-skals frågorna) använder vi ibland medelvärde men oftast redovisar vi andelen som ger ett tydligare uttryck för att man instämmer alternativt inte instämmer eller är nöjd alternativt inte nöjd. Värdena 8-10 på en tiogradig skala där 10 = ”Instämmer helt” och 1=”instämmer inte alls” kategoriserar vi som ”Instämmer” medan värden 1-4 kategoriseras som ”Instämmer inte”. Motsvarande sker vad gäller frågor med formuleringen på skalan efter nöjd/icke nöjd, bra/icke bra etc. Värdena 5-7 kategoriserar vi som ”varken eller”.